lenas sida

Lucka 3
Vintern blev kallare och kallare. Han hade inte begett sig ut. Kylan var för hård och lådan fick vänta idag. Han satt vid sitt fönster och väntade. Snöflingorna föll sakta ner från en kristallklar himmel utanför fönstret. Så sakta att Han liksom föll i trans. Blicken följde de vackra stjärnorna som la sig som ett täcke över tiden. Ingen snökristall var lik den andra. Komplicerade och vackra, och ändå så flyktiga. Ett ögonblick. En metamorfors.
Plötsligt hade det blivit kväll i den lilla stugan.