lenas sida

Höga hästar och matkultur

Dages In-finitum har gett många intryck och lämnat tydliga och otydliga spår. Tydlighet och saklighet är något som förenklar. Utbildningsdepartementet verkar inte riktigt ha greppat den pedagogiken. Kort tid för beslut verkar snarare vara en taktik.
K3 på Malmö Högskola genom Margareta Melin, som älskar att tala om kriterier, kändes väldigt tydligt och konkret. Sin feministiska ståndpunkt poängtera hon. Dikotomin göra/tänka eller teori/praktik är enbart en social konstruktion som bygger på maktförhållanden. Just det! Hennes arbetet med att jämställa dikotomin kändes grundad. Vi lär genom att göra och det lyfter fram den teoretiska förståelsen och tvärtom. Äntligen börjar detta rotas. Desto högre upp i hierakierna man kommer desto längre tid tar detta att förstås. Inom förskolan och folkhögskolan har man alltid förstått det. Men jag är glad att man även på universitets- och högskolenivå nu verkligen befäster detta, att vi lär genom både praktik och teori. Bauhaus-skolans dåtida preparandkurser byggde på experimenterande och reflekterande och även integrerande av sinnenas alla uttrycksformer. Levande verkstad som ligger mig varmt om hjärtat har sina rötter i Bauhaus och det tankesättet. Genom Adelyn Cross-Eriksson som i Bauhausrörelsen och Chicagoskolan startade Levande Verkstad och sedan tog med sig det till Sverige. Mina övertygelser bekräftas mer och mer. Att K3 även ser både gestaltning och uppsats som likvärdiga i examensarbetet och M. Melin berättar att de arbetat aktivt med att hitta den bästa integreringen av båda delarna. Hon avslutar med att säga att hon gillar att den traditionella vetenskapssynen ifrågasätts genom det här. Att röra sig med formen/ramen istället för inom ramen, lät rätt.
Ann Bamfords föreläsning igår, sa samma sak. Vi lär bäst om kulturella och visuella uttryck finns på schemat. Målet i Storbritannien är att alla barn från 5-20 skall ha 5 tim Arts&Craft varje vecka. Tack! Det enda som smolkade lite var när hon slutligen talade om investeringar i barnen och pensionspengar. Verklighet naturligtvis men......Vad synd att Sveriges regering inte behövde hennes utredning.
Skavlans hönor, nej fel (men igår hade nån hönor på sin skärm) hörnor har varit mycket intressanta även om min dansk-norska kunskaper ej var tillräckliga idag. Bedömningssystemen varierar i Norden. Finland har prov i Bild, Norge sätter många betyg och Danmark inga alls. Trots olikheterna så bedrivs Bildundervisning på hög nivå. Så man undrar ju huruvida det behövs bedömning eller ej? Om vi bestämmer att det gör det så gör det nog det eller tvärtom. Piska eller morot?
Apropå morötter, som oxå används i matlagning, ska man inte fördöma något eller sätta sig på höga hästar. Att undervisa i hemkunskap är nog inte det lättaste och har oxå en ämnestradition. Mat är basalt, viktigt ur miljö- och klimatsynpunkt, har ett högt kulturellt värde och även visuellt. Förringa inget ämne eller person, det borde en doktor veta! Ödmjukhet kanske vi behöver mycket av i den nya lärarutbildningen om vi nu även ska musicera och laga mat.