talar Peter Gärdenfors om i Fängslande Information (1996)
och påminner mig om gårdagen med My life so Far i en kartong....
skriver ner några rader från boken jag vill bevara....för ögat och i tanken....
Gärdenfors se nedan:
"Kommunicera" betyder ursprungligen "göra gemensam".
Intermedia - från bild till ord och omvänt
"Informationsmotorväg" är en liknelse som är fortsättning på kanalmetaforen. Metaforen understödjer dessvärre myten, som är knuten till allt tal om cyberspace och infobahns, att ju mer information dess bättre. detta har bärighet bara om man anammar informationsteorins perspektiv. Våra kognitiva förmågor har sina begränsningar. Vad vi behöver är information som presenteras i det rätta formatet och som är användbar för oss...istället för motorvägar liknar det internationella datornäten vid avloppsystem.
Filosofen Paul Grice teori betonar att samspel och återkoppling är nödvändig för att meningsfull kommunikation ska uppstå. Man kan säga att jag "speglar" min uppfattning i hennes. Mönster typ..."jag tror att hon tror att jag menar det jag säger".....
Upplevelseprocessen består i att sortera bort irrelevant information snarare än att ta till sig så mycket information som möjligt. Mer information är inte alltid bättre.....
Kognitiv semantik -man antar att ordens betydelser är när förbundna med den information som vi får genom perception och minne. Man representerar denna information genom en form av bildscheman. Bildscheman består av abstrakta rumsliga strukturer, som i grunden är förankrade i våra sinnes- och kroppsupplevelser. Ordens betydelser beskrivs således av en sorts kod som är besläktad med bildkoden. Förståelsen av en text uppstår genom att man kombinerar de bildscheman som framkalls av orden i en text och sätter samman dem till en scen i sitt inre. Vi får en föreställning, i den teatraliska meningen, av det som texten handlar om.
Det finns alltid aspekter av bilden som inte låter sig fångas i ord. Och omvänt för en given text går det inte att skapa en bild som innehåller samma sak som orden.
Den grundläggande frågan om HUR människan uppfattar och minns information om objekt och om rumslig struktur.
Framför allt måste vi inrikta oss på forskning om HUR vi tolkar bilder och omvandlar dem till språk.
Ordet "Edutainment" används för att beskriva den kombination av undervisning och under hållning som inlärning med datorspelsliknande program kan erbjuda. Det återstår att se hur mycket Pär kan lära sig i en flipperspelskola.
Rent allmänt måste vi se alla konventioner, inte bara de språkliga, som sociala konventioner, efetsrom en individ inte kan etablera en ny konvention utan att en tillräckligt stor grupp av språkgemenskapen accepterar den. Det är därför Humpty Dumpty i Lewis Carrolls Spegellandet misslyckas med att använda språket när han säger att "När jag använder ett ord betyder det precis det jag vill att det ska betyda - varken mer eller mindre". Samma resonemang kan tillämpas på sociala roller. Man kan inte kröna sig till kung utan att ha folkets samtycke.
Konventioner kan i viss mening sägas fungera som virtuella regulatorer i ett samhälle. En ny medlem av ett samhälle tvingas anpassa sig till det språk som språkgemenskapen talar.
Vi ser inte saker som de är, vi ser saker som vi är.....citat Anais Nin
En fyllnadstrategi som hjärnan använder är att tolka så mycket som möjligt som tredimensionella föremål. Vi kan inte låta bli att se djup i tvådimensionella tavlor eller teckningar.
Inlärda mönster
Kategorisk perception
ovan: kontextens betydelse för perception
En reklamkampanj för huvudvärksmedicin som lanserades i Nordafrika. Eftersom många var analfabeter utformades budskapet som en tecknad serie med tre rutor. Rekalmen blev ett fiasko. De som kunde läsa. läste arbiska, vilket sker från höger till vänster. Analfabeter tittade först på bilden i mitten och kunde inte förstå orsaksambandet. I vår kultur är vi så vana att läsa från vänster till höger att det inte ens faller oss in att det är ett tolkningsmönster.
Vår tanke söker mönster i världen. En del är medfödda och andra inlärda. När vi väl har orden kan de oxå styra hur vi tolkar världen. Åter andra mönster hör till vår kultur och det krävs möte med andra kulturer för att inse att vissa mönster inte är självklara. William James säger: "Många tror att de tänker när de bara staplar om sina fördomar". Vi ser och hör vad vi kan.
Kategorisk perception - Kategorier är en kognitiv produkt och har ingen motsvarighet i den yttre världen.
Vår hjärna har tendens att tolka färger så att de ligger "närmare" de kulörer som är typiska för olika färger (de som vårt perceptuella system är byggt för) än vad de gör fysikaliskt.
Kants lära om åskådningsformerna. Vetenskapshistorikern Pierr Duhem dikuterar hur en tradition påverkar hur en vetenskapsman "ser" sina instrument.
En vetenskaplig teori förutsätter ett konceptuellt rum. Gärdenfors huvudtes är att det är en teoris konceptuella rum som bestämmer den kategoriska perceptionens mönster. Konceptuella rum strukturerar de "domäner" som våra begrepp faller : spatiala begrepp tillhör en domän, släktskapsförhållanden en annan , färger en tredje osv
Kulturell kontext kan styra perceptionen av objekt jag vill presentera.
Postman och Bruner säger att "perceptuell organisation styrs kraftigt av förväntningar som bygger på tidigare kontakter med omgivningen. När omgivningen bryter mot såna förväntningar, så kan den som har perceptionen beskrivas som ett motstånd mot att känna igen det oväntade eller det osammanhängande".
Kuhn: I vetenskapen kommer nyheter fram endast med en svårighet som manifesteras av ett motstånd och mot en bakgrund av förväntningar. I begynnelsen upplever vi bara det invanda och förväntade också under omständigheter där vi senare kommer att sen en anomali (= kan inom vetenskapsteorin ses som ett faktum som strider mot ett paradigm, det vill säga strider mot en allmänt accepterad teori)
Närmare bekantskap leder emellertid till att vi inser att nåt är fel eller att vi relaterar det till något som hat misslyckats förut. denna medvetenhet om anomali är inledningen till en period då våra begrepp förändras tills det som från början var en anomali förvandlas till det förväntade. Då har upptäckten skett.
En version mellan expertis och perception kan beskrivas på följande sätt: På vägen mot att bli expert konstruerar vi en implicit teori om det område som vi är experter på. Olika slags genuina upplevelser fungerar som väsentligt stöd för teorin.
(Implicit = om en tanke som inte direkt utsägs, men det kan visas att ett visst resonemang förutsätter dess riktighet. En term sägs vara implicit definierad om den inte ges någon explicit definition utan ingår i en teoris grundsatser (axiom) på ett sådant sätt att de tillsammans ger termen en entydig betydelse.)
Ett rådande kategorisystem bestämmer inte bara vad man ser, utan framförallt det man inte ser.
Det finns mycket stora likheter mellan en vetenskapsman/kvinna och en praktiserande expert. genom utbildning och träning utvecklar båda en vana att direkt identifiera och kategorisera komplicerade mönster som en nybörjare får stava sig igenom. En skillnad är dock att för en forskare är den underliggande teorin explicit.
(Explicit = betyder uttryckligt, uttryckligen, tydliggjort. Ordet härstammar från latinets explicare, egentligen "att vika ut", alltså också synliggöra, förklara. Det explicit utsagda är sagt öppet, i klara ord, utan några omskrivningar.)
Kategorisk perception, i vardag eller vetenskap, uppstår således genom att perceptioner sorteras in i ett kategoriskt system på den begreppsliga nivån.
Konceptuella rum består av ett antal kvalitetsdimensioner. Spatiala rum (syn/känsel), Psykologiska färgrummet (kulör, färgintensitet, ljushet), Tid rum(västerlänskat upplev som linje), Vikt rum (psykofysiskt).
Idén om rum ska tas på allvar.
Skilj på två typer av konceptuella rum, psykologiska rummen, hur vi kognitivt uppfattar världen, och de vetenskapliga eller teoretiska rummen, ramverk för de vetenskapliga teorierna.
Paradigm inom Kuhns vetenskapsteori: en normalvetenskaplig period inom en disciplin styr av ett paradigm som bestämmer de regler som gäller för vetenskaplig verksamhet.
Gärdenfors: "Om min tes att paradigmskiften famförallt handlar om byten av konceptuelle rum är riktig, kommer olika typer av förändringar av strukturen för en kvlitetsdimension att bli centrala när det gäller att skriva vetenskaps historia.
Till sist.....vi kommer inte ifrån tvånget att använda system av kategorier när vi tolkar världen. Men det betyder inte att tolkninger inom olika kategorisystem blir ojämförbara. Genom att lyfta fram de underliggande konceptuella rummen kan vi jämför dessa strukturer och på detta sätt vinna förståelse för hur de olika tolkningarna kan uppstå.
Börjar falla på plats hos mig......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar