torsdag 24 juni 2010





MAKT?
Maktbegreppet funderar jag ofta om och över.
Makt är fult. Makt är makt. Makt är militant. Makt är förtryckande....men måste det vara så?
Kunskap är makt? Ja förvisso, men det är ett förmedlande uttryck och en struktur som skapat det synsättet. En totalt okunnig människa kan oxå ha makt och har haft mycket makt, just på grund av sin okunskap. Den har makt genom andra sätt. Och kunnig på något område har den väl också varit för att kunna skaffa sig makt.
Skaffar man sig bara makt eller får man makt? Både och antagligen....

Är makt bra? För vem? För vad? Vill man ha makt? Ja antagligen men på vilket sätt får man fundera över? Om motsatsen till Makt är Maktlös, så vill man kanske inte vara det iallfall.
Gogglade bilder (säger alltid något om något) på makt och finner då naturligtvis bilder på Hitler och Usama, "fastspända" och teckningar som vill illustrera makt ur ett nedtryckande perspektiv....jaha tänker ja detta (google) säger ju nåt om människan syn på makt...att det är förtryckande...
men makt behöver inte vara förtyckande...eller rättare sagt borde inte vara det......

Socialkonstruktivismen förklarar och ser maktstrukturerna som konstruktioner av hur människan har gjort och gör i ett samhälle. Därför ska vi alla skaffa oss kunskap och "utbilda" oss för att vi ska kunna konstruera nya sätt i den konstruktion vi lever och vill verka i. Den konstruktion en grupp väljer att leva i. Alltså en demokrati......förhoppningsvis.
Kunskap-demokrati-makt....begrepp att fundera över......

Männen talar igen:
Bourdieu intresserade sig för hur det kom sig att vissa grupper i det kapitalistiska klassamhället förblev på sina positioner i hierarkin. Han utvecklade teorin om samhällets reproduktion, där exempelvis eliten förblev på sina positioner i ett socialt fält på grund av att de utvecklade ett habitus. Detta habitus är det överförda/reproducerade kapitalet (ekonomiska, symboliska, kulturella, sociala) som individerna tillskansat sig i dialog med makten för ge upphov till meningsfulla praktiker och uppfattningar om dessa. Klassposition bestäms alltså utifrån mängden kapital. Utbildningssystemet är i det hela centralt för att dessa reproduktionsmönster skulle kunna kvarstå, men även tankar, idéer och värderingar som individerna internaliserat tidigt under uppväxten.

Foucault menar dock att det inte först och främst är införandet av nya begrepp, texter och hypoteser som är signifikant för grundande av diskurser, utan införandet av skillnader och motsättningar. Begreppen, texterna och hypoteserna består av skillnader, enligt Foucault, genom att något endast är om det inte är något annat; det som inte skiljer sig är brus. Skillnaderna består även av tabun som finns i diskurserna. Begreppen och deras struktur, hypoteserna och dessas uttryck, är detsamma som diskurs, som med de skillnader som presenteras avgränsar sig från bruset.

Som jag ser det är det ett ständigt pågående reflekterande som kan utveckla.....för det är väl ändock det man vill (?) utveckla......även om man har makten?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar