"Mormors svarta ögon" av Tanja Lorentzon på Dramaten
Tanja berättar sig och sin mormors och mammas historia i en egen skriven monolog. Handlar om att växa upp i Sverige med rötter i Finland och det arv hon känner i själen. Hon beskriver formulerar sina tankar om att inte kunna det finska språket.
En underbar berättelse som min generation kan känna igen sig tidsmässigt, och även kanske innehållsligt. Har nosat lite på vad hon menar genom vänner och vistelser i vårt vackra grannland med dess kultur och somrar. Tidsmässigt kan vi i en viss ålder reflektera och få perspektiv på tiden, tänker jag för jag är också där. Undrar hur min berättelse skulle bli?
Fina lösningar med projektioner, stilla och delvis rörliga, som dekor. Effektfullt och vackert i sin enkelhet.
Terve Tanja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar